Vi var 21 taggade Tjejkerstjejer som samlades vid Mässan i Örebro. Färden gick mot Arboga och Fagersta med fikastopp vid Elsa Anderssons Café i Norberg. Ett kulturhistoriskt café som startade redan 1916. Caféet är vida känt för sina bakverk och smörgåsar och vi kan bara instämma att det var smaskigt gott. Mätta och belåtna åkte vi vidare och även den här gången lämnade vi gråtande barn efter oss!! På färden vidare passerade vi orterna Nås, Hedemora och Säter. Man känner så många dofter när man åker hoj. Här blandades doften av svinskit och nybakat knäckebröd. Carl Jan hade nog tyckt att de dofterna gift sig med varandra. På väg mot Sundborn blev det lunchpaus på en jättefin Gammelgård. Många av oss hade gjort misstaget att proppa i oss för mycket godsaker hos Elsas så ovanligt nog var vi inte jättehungriga.
I Sundborn ligger Carl Larssongården, Lilla Hyttnäs. Där bodde konstnärerna Carl och Karin Larsson med sina åtta barn. Vi gick en guidad tur och då fick vi veta hur de levde och arbetade. Vi kände alla igen det vackra blomsterfönstret och de många av akvarellerna på barnen. Trädgården och omgivningen var fantastisk.
Efter denna kulturupplevelse var vi både lite trötta och varma och det kändes skönt att rulla ned mot sjön Runn och vandrarhemmet. Efter att snabbt ha installerat oss längtade vi efter både dryck och dopp. Det var så skönt att svalka av sig innan vi serverades en jättegod middag. Vi somnade ovaggade ganska tidigt.
Spännande att vakna upp på lördagsmorgonen dra upp gardinen och kolla vädret. Såg riktigt bra ut för en mc-tur. Ullis o Gudrun tog täten och vi var en kilometerlång svans som följde efter dem genom vidunderlig vacker dalanatur. Vi brummade genom småorter som Stråtenbo, Rexbo och Helgbo. Det senare lät kul nästan som sambo och särbo. Småvägarna mynnade ut i Insjön där nog många av oss tänkte på Claes Ohlssons katalog. Efter tankstopp i Leksand tog vi turistvägen över Tällberg, en av Sveriges vackraste vägar. Det blev fotostopp för gruppbild med Siljan i bakgrunden och för de kloka ett tillfälle att krypa i regnbyxorna. Vi åkte mot Rättvik där en rodeltur var inplanerad men som blev inställd pga regn. Istället tog vi oss upp till Vidablick och fikade och fick en vidunderlig utsikt över Siljansbygden. Vi fortsatte färden mot Mora men innan dess tog vi av mot Dalhalla som är ett nedlagt kalkbrott mitt ute i skogen som nu blivit en av de vackraste utomhusarenorna i världen. Tyvärr var anläggningen stängd men vi kikade in bakom gallret och fick en liten glimt av skönheten. I Mora tog vi en långlunch på olika ställen beroende på vad den egna magen ville. Några av oss hamnade mitt i målgången till Morastafetten där vi blev fotade och intervjuade av Mora Tidning. Vi syntes väl med våra skinnbyxor och ryggskenor kontra alla pannband och springbrallor.
På kvällen spisade vi åter en jättegod middag på vandrarhemmet. Efter maten tävlade vi i lag med att försöka fylla i en karta hur vi åkt under fredag/lördag. Alla ortsnamn och småvägar snurrade i huvudet och det kändes som många av oss inte varit på samma resa som the roadmasters, men kul hade vi haft. Även denna kväll somnade vi in trötta och glada. Söndagsmorgon blev det tidig väckning. Någon okänd kunde inte hålla tassarna bort från Blommans vackra Black Beauty!!! Han illtjöt nästan en timma innan han kunde tröstas av en orolig mamma och vi kunde somna om ett par timmar.
Efter packning och frukost åkte vi efter sjön Runn ned mot Ornäs. Ornässtugan är ett medeltida gästställe vackert beläget på en udde vid sjön Runn. Kända besökare före oss var Gustav Vasa som använde det som gömställe mot danskarna. Nästa stopp blev det vid Café Torsång som låg jättevackert vid Dalälven. Stället är gammalt och välkänt och är tom äldre än Elsas. Jättepoppis bland mc-folk som utflyktsmål på sommaren.
Vid St Skedevi stannade vi på Forsa Gård och tittade på ”grisar som lever som riktiga svin” (citat reklamen). Där bedrivs Kravgrisuppfödning och det levereras över 3000 smågrisar om året till andra gårdar. Under betesåret går suggor och kultingar ute. Det var verkligen gullegrisar vi beskådade!!
Färden gick vidare mot Elsas café i Norberg. Där väntade supergoda pajer. Några hann med att fynda på loppisen. Våran Ewa kom över en knallröd tanthatt att användas när hjälmen tas av i höst.
Vägen ned mot Skinnskatteberg är normalt en tråkväg med bara skog. Nu var det vägarbete med 50-skyltar och stor risk för stenskott. Lite loja och trötta efter saktakörningen och ett par mindre missöden nådde vi Galleri Astley, världsberömt konstgalleri som satt Uttersberg på kartan. Där tog vi fikapaus och snabbtitt, galleriet och platsen är värt ett eget dagsbesök!
Hejdåkramen bestämdes till Lindesberg där vi både trötta, glada och nöjda kramade om Ewa, Gudrun och Ullis och tackade för en härlig resa. Det är mycken planering att hitta det perfekta boendet, de bästa vägarna och de vackraste ställen med den godaste maten!! Ni lyckades väldigt bra och vi ser redan nu framemot nästa års höstresa!!
